Flugfiske - Artiklar RSS

G�ddfisket-Nya regler

Sun, 07 Mar 2010 11:04:44 GMT

2010-03-01 Unders�kningar har visat att n�got �r galet med g�ddbest�nden l�ngs �stersj�ns kust. �ven fiskare har m�rkt av detta genom att f�ngsterna minskat p� m�nga h�ll, framf�r allt l�ngs �ppna kuststr�ckor. Ulf Bergstr�m �r biolog p� Fiskeriverket. - Vi jobbar f�r att hitta orsakerna, men vi vet �nnu inte varf�r. Det verkar som om minskningen h�nger samman med att reproduktionen i dessa omr�den inte lyckas, s�ger han.

Fr�n Fiskeriverkets hemsida inh�mtar vi f�ljande.

N�r rekryteringen inte fungerar som den ska �r det viktigt att minska fisketrycket. D�rf�r inf�rs nu best�mmelser f�r att minska fisketrycket p� g�dda i �stersj�n och framf�r allt p� stor g�dda.
- Anledningen till f�rbudet att ta upp g�ddor st�rre �n 75 cm �r att de stora g�ddorna �r extra viktiga f�r �terv�xten. De l�gger fler och st�rre romkorn och larverna som kl�cks ur s�dan rom har st�rre chans att �verleva. De kan snabbare passera de kritiska tidiga livsstadierna, s�ger Ulf Bergstr�m.

Max tre g�ddor per dygn
Stora g�ddor �r allts� v�rda betydligt mer �n sm� f�r populationens reproduktion. Varf�r man �ven sparar de sm�, mindre �n 40 cm, �r kanske l�tt att r�kna ut.
- Ja, det �r som vanligt n�r det g�ller fiskerif�rvaltning: dumt att ta fisken innan den hunnit v�xa till sig och innan den hunnit f� chans att leka �tminstone en g�ng, s�ger Ulf Bergstr�m.
F�r att begr�nsa fisketrycket ytterligare f�r varje fiskare dessutom ta max tre g�ddor per dygn.

Positiv respons fr�n fiskande
F�rbudet g�ller i hela �stersj�n utom i Bottenviken, det omr�de som ICES brukar kalla 31. Inte heller inlandsvatten ber�rs av de nya reglerna. Martin Rydgren, �r handl�ggare p� Fiskeriverket och ansvarig f�r nationell reglering.
- Det �r i f�rsta hand egentliga �stersj�n som drabbats av problem med rekryteringen, g�ddynglen, s�ger han.
F�rslaget har skickats p� remiss och de allra flesta som svarade var positiva.
- Vissa tyckte till och med att det borde inf�ras ytterligare begr�nsningar i antalet g�ddor som f�r beh�llas. En borde r�cka, var det flera som skrev, s�ger Martin Rydgren.

Begr�nsningar f�r n�tfiske kan komma
En annan �terkommande synpunkt i remissvaren var att �ven �vriga redskap, som till exempel n�t, borde omfattas av f�rslaget.
- N�r det g�ller fiske med n�t fungerar det s�mre med en begr�nsning av antal fiskar. En n�tfiskare kan ju inte, som en handredskapsfiskare, avbryta sitt fiske n�r han eller hon f�tt det till�tna antalet, s�ger Martin Rydgren.
Fiskeriverket h�ller just nu p� med en grundlig �versyn av reglerna f�r fiske med andra redskap p� ostkusten.
- Det h�r �r bara ett f�rsta steg i arbetet med att st�rka best�nden p� oskusten. Vi kommer att ta fram fler �tg�rder f�r b�de g�dda och andra arter, s�ger Martin Rydgren.

F�r mer information kontakta Fiskeriverket:

Martin Rydgren, handl�ggare
tfn 031-743 04 32 eller 0703-566 432

Ulf Bergstr�m, biolog, tfn 0173-464 85

�

Medarbetare p� Flugfiske

Tue, 02 Mar 2010 10:50:22 GMT

Medarbetare! Vill Du bli det, och f� lite insyn? Och bli en spindel i n�tet!

Som Medarbetare blir du mer delaktig i vad som h�nder b�de h�r p� Flugfiske, och p� hela iFokus.

Det fordrar inte s� mycket arbete, bara lite koll p� vad som h�nder, skriva lite om dina egna erfarenheter av flugfisket, och deltaga s� mycket du kan i diskussioner och med information. Det tar n�gra minuter om dagen, ibland lite mer, ibland lite mindre.

�r du intresserad, skicka ett meddelande till under rubriken Meddelanden h�gst upp i ruta till h�ger.

Tom

V�dret hos Dig!

Sun, 28 Feb 2010 18:07:28 GMT

Hur blir v�dret n�r Du skall ut och fiska. H�r har Du svaret

V�derutsikterna i Skandinavien hittar Du antingen under L�nkar i svarta listen ovan, eller g� direkt till l�nken V�dret.

Tom

Ny Medlem?

Sun, 28 Feb 2010 16:32:49 GMT

H�r hittar du l�nkar d�r du hittar Hj�lp f�r det h�r Forumet. Och Du kan g�ra en liten Presentation av Dig sj�lv.

F�rst och fr�mst, h�r f�r du en liten V�lkomsth�lsning, se l�nken V�lkommen!

Genom den h�r l�nken hittar du en information om hur du p� b�sta s�tt kan deltaga i det h�r forumet om Flugfiske. Vi hoppas du vill deltaga i informationen, och delge oss din erfarenhet och kunskap om Flugfiske. L�nken Hj�lp f�r Medlem

Genom denna l�nken kan du ge oss andra en liten information om och presentation av dig sj�lv. Du hittar ocks� n�got om en del av oss andra. L�nken Presentation av Dig!

Vill du veta mer om mig, kan dsu g� in p� "Min personliga sajt", som du hittar i en ruta uppe till h�ger.

Tom

M�rrums�n-s�song 2010

Thu, 15 Oct 2009 09:56:11 GMT

Fiskes�songen 2010 b�rjar den 26 mars 2010. Bokningstiderna hittar Du h�r!

Fiskes�songen f�r M�rrums�n �r 2010 b�rjar den 26 mars.

Det blir d� den 70:e s�songen sedan starten.

Fiskekort mm bokas enligt f�ljande:

-� �rs/S�songkortsanm�lan skall g�ras senast 15 november 2009

-� Premi�ren 2010, anm�lan skall g�ras senast 15 januari 2010

-� Bokning f�r fiskes�songen 2010 via mail, brev och fax startar 15 januari 2010

-� Bokning via telefon och "�ver disk" startar 1 februari 2010

Adresser:

Bokningsblanketter: �www.morrum.com

M�rrums Kronolaxfiske, Box 26, S-375 21 M�rrum, Sweden, Tel: +46 (0)454 - 501 23, Fax: +46 (0)454 - 543 49, E-post: morrum@sveaskog.se

Percy Assarsson, 070-349 22 38 eller www.morrum.com.

(Bild med tillst�nd fr�n M�rrums�ns Kronolaxfiske)

Fiskevatten i Sverige

Mon, 13 Jul 2009 09:47:06 GMT

Vill Du fiska? Bra, men var hittar Du ett fiskevatten n�ra Dig, eller dit Du skall �ka. H�r hittar Du de flesta.

I svarta listen ovan, tryck p� l�nkar! D�r hittar Du n�gra fiskeplatser, bl a "Fiskeplatser i Sverige". En sammanst�llning gjord av Svenska Sportfdiskef�rbundet. Alla fiskevatten finns inte med, men det �r l�tt att kolla i omr�det Du s�ker.

En annan webbsida med Sveriges fiskevatten hittar Du p� l�nk ...

G� ocks� in p� Grupp 210 och underGrupper 211-219. Dessa �r under kontinuerlig uppdatering/omarbetning. D�r finns mer information och aktuella nyheter om de olika Svenska fiskevattnen.

//Tom

G�ddan f�r st�d

Sat, 23 May 2009 10:58:56 GMT

"Ge fan i v�ra vatten" finansierar g�ddforskning. Sportfiskarna och 12 svenska rockband har gett ut ett samlingsalbum under namnet "Ge fan i v�ra" vatten f�r att samla in pengar till milj�- och fiskev�rd. F�rsta projektet som de 300 000 kr som samlats in satsas p� blir g�ddforskningsprojektet pikereg.se.

Tyv�rr har g�ddan, den popul�raste sportfisken i Sverige, minskat kraftigt l�ngs stora delar av ostkusten p� senare �r.

- Kunskapen om g�ddbest�nden �r bristf�llig och f�r att kunna genomf�ra effektiva fiskev�rds�tg�rder och hj�lpa g�ddan att komma tillbaka beh�ver vi f�rb�ttra kunskapen. D�rf�r k�nns det angel�get att satsa de insamlade pengarna i detta projekt, s�ger Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nystr�m.

Startskottet f�r projektet g�r 5 oktober 2009 d� mer �n 500 g�ddfiskare samlas f�r g�ddfisket�vlingen V�rtan cup utanf�r Stockholm. I projektet pikereg.se (pike=g�dda p� engelska) kommer duktiga och engagerade sportfiskare och fiskeguider att bidra till genom att samla in data om sina f�ngster. Dels kommer de som deltar i projektet att f�ra journal �ver sina f�ngster och dels kommer g�ddor som sl�pps tillbaka att m�rkas med ett litet m�rke under ryggfenan. N�r samma fisk registreras igen f�r forskarna reda p� hur mycket den v�xt, om den har flyttat sig, i vilken kondition den �r och s� vidare.

Med uppgifterna fr�n f�ngsterna kommer Fiskeriverkets forskare att kunna bed�ma bland annat i vilket skick g�ddbest�nden �r, hur storleksf�rdelningen ser ut, hur v�l fisk som �teruts�tts klarar sig med mera.

- P� sikt kan uppgifterna ocks� anv�ndas f�r att utv�rdera genomf�rda fiskev�rdsprojekt och f�r�ndringar i fiskeregler och fisketryck, s�ger Lars Ljunggren fr�n Fiskeriverkets kustfiskelaboratorium.

Idag �r yrkesfisket efter g�dda litet i Sverige och det �r d�rf�r viktigt att samla in uppgifter om g�ddbest�nden fr�n dem som fiskar efter g�dda, det vill s�ga sportfiskare. G�ddan �r den viktigaste sportfisken som de senaste �ren bara �kat i popularitet.

- G�dda �r en av mina egna favoritfiskar. Att Ge fan i v�ra vatten kan bidra till att f�rb�ttra situationen f�r g�ddan k�nns riktigt bra, s�ger Erik Ohlsson, fiskande bandmedlem i Millencolin

och en av initiativtagarna till skivan Ge fan i v�ra vatten.

Se vidare www.sportfiskarna.se, och l�nken Ge fan i v�ra vatten

Tom

S�k-och Bokm�rkesfunktionen

Wed, 15 Apr 2009 13:09:23 GMT

S�k- och Bokm�rkesfunktionen. Det finns tv� otroligt bra funktioner h�r p� ifokus, som alla kanske inte m�rkt. Den ena �r att s�ka bland tr�dar p� sajten, den andra �r att bokm�rka tr�dar

Bokm�rka en tr�d
N�r du bokm�rker en tr�d s� hamnar den under en speciell flik i h�gra kolumnen p� sajten. Vill du �t den tr�den beh�ver du inte bl�ddra igenom massor av inl�gg som inte ens intresserar dig. Du beh�ver aldirg mer tappa bort en tr�d!

�

G� in p� tr�den du vill bokm�rka. Ser ni� raden(som p� denh�r sajten �r bl�) d�r det st�r "F�rsta ol�sta", "Prenumenera", "Bokm�rk" och "Tipsa en v�n". Klicka p� bokm�rk.

�

G� nu till sajtens f�rstasida. Klicka p� "Bokm�rken"-fliken. D�r finns nu tr�den du bokm�rkt!

�

S�ka bland sajtens tr�dar och artiklar
Har du sett fliken brevid "Skriv Inl�gg"? Klickar du d�r kommer du till s�kfunktionen. Har du en fr�ga om n�got som r�r film, kanske den redan blivit st�lld och besvarad p� denh�r sajten. D� sparar det b�de dig och andra tid att s�ka bland tr�darna ist�llet f�r att st�lla fr�gan igen.

Klicka p� fliken "s�k" som �r precis brevid "skriv inl�gg" n�r du �r p� sajtens f�rstasida. D� kommer du till en sida med en ruta d�r du ska skriva ditt/dina s�kord.

�

Vi s�ger att du vill s�ka efter LiindaH:s tr�d "Film tips". Skriv det i f�ltet och klicka p� S�k.

�

Och titta nu! Nu ploppade ju tr�den jag s�kte efter upp direkt. Bara trycka p� l�nken s� kommer tr�dens inneh�ll�fram. Ibland kan det vara lite sv�rt att hitta r�tt tr�d, men bl�ddra band sidorna s� kanske du hittar det du s�ker �nd�. Och tyv�rr kan Ifokus s�kfunktion kr�ngla ibland har jag m�rkt.

�

Lycka till med ditt s�kande och bokm�rkande!

Detta har jag kopierat fr�n Ebba-A, Film i Fokus.

//Tom

Underl�tta f�r synskadade n�r Du skriver

Tue, 07 Apr 2009 00:18:31 GMT

Att l�sa med sk�rml�sare kan vara jobbigt n�r folk anv�nder f�rkortningar och upprepar samma tecken i sina inl�gg.

N�r man �r synskadad och ska l�sa p� datorn s� anv�nder man ett till�ggsprogram som talar om vad man skriver. Detta program talar �ven om f�r oss exakt vad som st�r p� sk�rmen.

N�r ni skriver inl�gg i de olika tr�darna �r det bra om ni inte anv�nder f�rkortningar. F�rkortningar g�r det mycket sv�rt f�r oss synskadade att f� ett sammanhang i vad som st�r p� sk�rmen. Det �r mycket b�ttre att ni skriver ut hela ordet i dess fulla l�ngd f�r d� h�r vi ordet och inte n�got konstigt. Programmet �vers�tter och l�ser f�rkortningar som hela ord.

Det finns ett problem till f�r oss som har sk�rml�sare. Det �r detta ofog att s�tta ut m�nga likadana tecken efter vissa ord.

Exempelvis: ?????

Dessa fem fr�getecken l�ser sk�rml�saren "FR�GA FR�GA FR�GA FR�GA FR�GA" och ni kan sj�lva f�rst� hur jobbigt detta blir att lyssna till. S�dana sidor undviker man i st�rsta m�jliga m�n och det drabbar er som skriver genom att vi inte bes�ker sidorna. Undvik allts� att skriva samma tecken flera g�nger efter varandra.

SvenA
Sajtv�rd p� Synskadade iFokus

Flugfiskets historia

Tue, 03 Mar 2009 14:11:19 GMT

F�rsta g�ngen man kan l�sa om flugfisket i litteraturen �r omkring �ret 200 e Kr. D�r beskriver greken Claudius Aelian hur man fiskade i �lven Astraeus i Makedonien. Krokarna tycks ha varit kl�dda med r�d ull och vaxf�rgade tuppfj�drar. Det man fiskade efter tros vara �ring, d� de beskrivs som att de hade "ett prickigt yttre".

Sj�lva kroken tror man dock fanns redan f�r ca 30�000 �r sedan i s�dra Europa. Krokarna var d� tillverkade av ben, men ocks� av olika tr�material, och de tillverkades s� sm�ningom med hullingar.

Till att b�rja med fiskade man v�l naturligtvis f�r att tillgodose sitt lekamliga behov. Det dr�jde �nda fram till �ret 1496, innan vi f�r s�kra bel�gg f�r att flugfisket ut�vades f�r n�jets och sportens skull. Det var abbedissan (man tror att hon var abbedissa i ett benediktinerkloster i Sopwell, England) Dame Juliana Berner som f�rmodas redan 1425 ha skrivit en uppsats om den tidens fiskemetoder. Det tog sedan hela 70 �r innan den publicerades.

Den tidens fiskeutrustning bestod av relativt l�nga sp�n av ask, hassel och pil, linor av fl�tat h�sttagel, och flugorna var relativt enkelt bundna. Sp�na f�rmodas vara tv�delade och sammanl�nkade ca 15 fot l�nga.

�ret 1676 skrev Charles Cotton ett flugfiske avsnitt, som infogades i en av Izaak Walton redan 1653 skriven bok om sportfisket. Denna bok har blivit en av de verkliga klassikerna inom fiskelitteraturen, och har kommit ut i n�stan 400 olika upplagor och p� en m�ngd olika spr�k.

Utrustningen tycks inte ha utvecklats speciellt, utan �ven in p� 1600-talet fiskades med l�nga sp�n av hopskarvat tr�, linorna var fortfarande av h�sttagel, och eftersom det inte fanns rullar, var linorna toppknutna.

Utvecklingen av flugfiskets redskap gick v�ldigt l�ngsamt. Inte f�rr �n 1747 utkom den f�rsta boken om flugbindning. Vid 1700-talets slut p�b�rjades tillverkningen av sm� primitiva rullar, och nu l�rde man sig ocks� att linorna kunde taperas genom att mer h�sttagel tvinnades in i mitten av linan �n i �ndarna. Och inte f�rr �n i b�rjan av 1800-talet blev sp�na nedkortade fr�n 16-18 fot till 11-12 fot. Och f�rst i mitten av 1840-talet lyckades en fiolbyggare fr�n Amerika bygga det f�rsta splitcane-sp�t av hoplimmade smala bamburibbor. Dessa sp�n var totalt �verl�gsna de gamla tr�sp�na. Men det tog n�gra �r innan de kunde b�ja masstillverkas, och efter ytterligare n�got decennium startade engelsmannen Hardy produktionen av kvalitetssp�n i England.

�ven linorna utvecklades fr�n mitten av 1800-talet. De oljade silkeslinorna b�rjade anv�ndas, och ungef�r vid samma tid, och ungef�r samtidigt ersattes h�sttaglet av silkesguten.

Flugfisket genomgick stora f�r�ndringar under 1800-talet. Redskapsutveckling, utveckling av nya flugm�nster, men inte minst, Flugfisket blev en snobbsport. Detta h�ll f�r �vrigt i sig l�ngt in p� 1900-talet.

Torrflugfisket b�rjades � sakta� bli popul�rt under 1860-talet och det tog inte m�nga decennier f�rr �n v�tflugfisket blev helt pass� och ans�gs n�st intill osportsligt. Torrflugfisket blev popul�rt inte minst i de engelska kalkstr�mmarna. Och d�rmed kan man p�st� att dagens torrflugefiske �r grundlagt och utvecklat i de sydengelska kalkstr�mmarna. Fast det finns bel�gg f�r att torrflugfisket anv�ndes i Spanien redan 1624.

Fredrik M Halford anses allm�nt som torrflugfiskets fader. Men det finns bel�gg f�r att andra var n�gra �r tidigare. Halford utveckling av s�v�l redskap som teknik medf�rde ett uppsving av flugfisket under 1800-talets sista �rtionden.

(Fakta h�mtade bl a ur Den stora boken om Flugfiske)

Flugfiskets historia i Norden

Tue, 03 Mar 2009 14:01:24 GMT

Det finns bel�gg f�r att de svenska samerna fiskade med primitiva flugor redan vid mitten av 1700-talet. Detta till trots, �r det utom all tvivel att det under 1800-talet var engelsm�nnen som svarade f�r de f�rsta impulserna i Skandinavien.

Sverige och Norge var de som i fr�msta rummet bes�ktes av en stor m�ngd brittiska flugfiskare under denna tid. Fr�mst var det de or�rda lax�lvarna och outnyttjade �ringstr�mmarna som var av h�gsta intresse. I Norge, dit engelsm�nnen b�rjade f�rdas i Skandinavien, f�ngades kopi�sa m�ngder av fr�mst lax. F�ngsten kunde ofta uppg� till ett femtiotal laxar per dag. Och totalt under fisketuren i vagnslaster. D� norrm�nnen guidade g�sterna, fick de ofta hela utrustningar, sp�, rulle, lina och flugor. P� s� s�tt l�rde de sig flugfisket och hur man band flugor.

I dag �r det det� Skandinaviska flugfisket fr�mst inspirerat av Amerika.

(Fakta h�mtade bl a ur Den stora boken om Flugfiske)

Flugfiske iFokus v�lkomnar Dig

Mon, 02 Mar 2009 18:07:16 GMT

Flugfiske! �r Du intresserad tillh�r Du en stadigt v�xande skara ut�vare i Sverige. Vi trivs ute i den svenska naturen, att f� andas frisk luft, att f� vistas i och njuta av alla de olika fantastiska milj�er som erbjuds oss, att f� tampas med och f�rhoppningsvis �verlista en i m�nga fall j�mlike. Och inte att f�rgl�mma den sociala delen som ett medlemskap i en fiskef�rening erbjuder. Men ...

...�det medf�r ocks� ofta en hel del fr�gor i samband med att vi ut�var v�r hobby. Jag hoppas att den h�r sajten skall bli en plattform f�r erfarenhetsutbyte. Vi skall h�r kunna informera och utbilda varandra i flugfiskets alla faciliteter. H�r kan vi tipsa varandra om det nya materialet som �r p� g�ng, om v�ra smultronst�llen d�r vi ut�var v�rt fiske, om vad som sedan h�nder i k�ket, om litteratur och kanske prata lite om etik och moral p� fiskeplatsen. Det finns mycket sakkunskap runt om i landet.

Men l�t oss h�lla en trevlig och otvungen dialog p� sajten. Har Du olika uppfattning i en fr�ga, diskutera sakfr�gan, anv�nd inte personangrepp. Det f�r inte dialogen fram�t, och risken finns att jag som sajtv�rd tar bort inl�gget. L�s g�rna Skrivregler, se l�nken nedan!

Likas� m�ste Du veta att det inte �r till�tet att skriva av, kopiera, citera etc annans text och bild. Upphovsr�tten g�ller. Se l�nk nedan.

Dra Dig inte f�r att st�lla fr�gor, besvara fr�gor eller g�ra ett inl�gg i st�rsta allm�nhet. Ingen fr�ga �r f�r liten f�r diskutera. Och dumma fr�gor finns inte. Men v�ra diskussioner b�r i alla fall p� n�got s�tt vara relaterat till flugfisket.�

�Kontakta mig om Du har f�rslag p� f�rb�ttringar, p� nya artiklar eller �mnen.

�n en g�ng V�lkommen.

Tom//Sajtv�rden Tom-B

�

L�nk till Skrivregler

L�nk till Upphovsr�tten

�